livet med flisan

Jag följer strömmen där de döda fiskarna simmar =) och skriver denna listan jag med, för jag har ju inte presenterat mig speciellt mycket i bloggen.

Susanne Kristina Walkeby föddes den 11 juni 1985 på Östersunds BB, ca 2 månader för tidigt och fick bo på neonatal hela sommaren liten och klen som man var med 39 cm lång och 1100gr tung. Efter att jag själv har fått barn har jag blivit nästan besatt av bebisars längd och vikt.

När jag var runt 5 år så drömde jag om en vit häst med lång man och så vacker att det tog andan... Var kunde jag fått den drömmen ifrån? Milton såklart! Min allra första kärlek han bodde på min vägg tills jag flyttade hemifrån.
Mitt hästliv började på allvar när jag 1993 började rida på ridskola, jag tyckte nog det var lite läskigt, att hästarna var stora och att det var svårt. Jag minns fortfarande att jag kände mig utanför i gruppen och ville nog inte vara i stallet egentligen. Så småningom blev ävven syskonens intresse och peppning om att fortsätte med hästarna resultatet i varmblodshingsten Fråghan en misshandlad svart travhäst som inte litade på någon han fick sluta sina dagar efter en tid hos oss då han var för svår för unga hästtjejer. Jag fortsatte att rida på ridskola, men i och med Fråghan som senare kallades Hero kom vi i kontakt med Madelene Pålsson som har travhästar i träning. Jag fick in en fot i travvärlden och kände mig mer hemma där när inte det fanns den elakhet som barn kanske ofta har att hitta nån att vara bättre än, och jag var både feg och hade svårt att "rida lätt" så jag red förnöjt på Maddes avelston i hagen.

1997 fick jag min stora kärlek kallblodstravaren Kinge X. han var varken vit eller en drömhäst men kom att bli mitt absoluta allt. Efter många tårar brutna armar och stukade fötter och spruckna revben så blev han den häst som lärt mig absolut allt! Både ridmässigt och hur man hanterar hästar. Vi har provat på allt man kan tänka sig inom ridningen från hoppning, dressyr, bruksridning, distansritt, fälttävlan och western samt körning. På hans rygg har jag oräknerliga timmar och han har vart en fantastisk vän genom alla år.

2005 fick jag varmblodstoet Celine som var lite bökig att köra, men efter ett par månader så var ho annorlunda så vi funderade på att starta henne, men eftersom hon inte var ordentligt grundtränad från hon var ung så höll hon inte riktigt när man tränade på henne i snabbare tempo. Efter många om och men som vi inte tar här har hon det nu bra. Även om jag känner att visste jag vad hon skulle igenom innan dess så skulle jag ha slaktat henne och låtit henne hamna dör jag visste vart hon var.

2008 kom Felicia Traeholt in i vårt liv, en då 2,5 årig dansk import med fin stam i sina ådror vi har storheter som Cor de la Bryére, Landlord och Ramiro Z köpte jag henne osedd från skåne. Det kom upp en mager stackars krake med mask och hon var inte alls vad jag sett bild på. Men hade jag vetat att hon sett ut på detta viset hade jag inte köpt henne och nu är hon det finaste jag vet... Nåja i hästväg i alla fall.

I sommras pensionerades Krysset och är nu läromästare till en tjej som har honom i stallet där Flisan bor, så jag pussar på honom ofta.

Utanför hästlivet är jag sambo med A och vi har vår son Vincent som snart blir ett år.
Jobbar extra som vårdbiträde och städerska samt börjar plugga igen efter min mammaledighet nu i januari till sjuksköterska.