Tidsoptimist och ett dygn med 48 timmar.
Att hoppas att man hinner göra stallet på 1,5 timme med mockning, hö och kraftfoder, göra iordning hästen, rida och sadla av... det är optimistiskt. 30 minuter på hästryggen hann jag med. Jobbade med böja svänga, volter och s-serpentiner. Red sedan på volten och gjorde fattningar till galopp från trav. Hon känns lite stelare i sin vänstra sida så att jag reagerar på att det inte vart så förut, men jag känner att jag inte riktigt har tid att rida så mycket som hon behöver. Tur att hon ska vintervila snart, då slipper man den där hinna rida pressen en stund. För den blir nog inte mindre när jag ska hinna plugga också. Men det SKA gå. Jag ska hinna! Flisan är mitt andningsrum, istallet är jag inte mamma Suss utan kan vara bara Suss och inte tänka på blöjor och mat och vad vi ska laga till middag, tvätta kläder och dammsugare...
Kommentarer
Postat av: Camilla
Skönt att höra att det är fler som är i samma sits. Jag tappade verkligen mig själv, Camilla, under de senaste tre åren. Jag blev inte bara mamma, jag blev dessutom sjuk och kunde varken vara i stallet eller på jobbet. Hela min identitet förändrades och nu är det så underbart att bit för bit få tillbaka den.
Jag tror att vi är bättre mammor av att vi får vara bara vi ibland. :)
Vad ska du plugga?
Postat av: Susanne
Det förstår jag att det är, stallet är ett ladda batterierna ställe.
Trackback
