livet med flisan

Idag har våran veterinär Anna-Karin tittat på Flisans ben, det känns jätte skönt! Att få det kontrollerat ordentligt. Efter att sederat henne efter två försök då hon var för vaken för att man skulle få klämma ordenligt efter första. Trött så hon enbart orkar stå får man kolla klämma och tillslut raka bort all päls runt området. Tvätta med massa joxopax för att försöka torka ut de sår som vätskar, efter det så ska det läggas ett tunt lager Canaural, som egentligen är örondroppar till hundar och katter. Det innehåller antibakteriellt och inflamationshämmande preparat samt en fungcid. För er som inte arbetat inom vården är det alltså svampdödande medel. Canaural ska strykas på tills huden inte är röd/rosa irriterad längre.
Det var den bästa salvan  hon visste mot svårare muggangrepp, hade fått tipset för många år sedan och det hade hjälp på flera svårare fall.

Efter man droppat på öronsalvan så lägger vi ett lager med självhäftande snögg. På dagen när hon skall gå ut får såret inte bli kallt för då läker det inte så hon ska ha nån form av benvärmare på benet på dagen ute. Får inte vara ute om det är kallare än -10. Cellerna som ska läka huden över såret vill inte arbeta om det är kallt ute så sårert kan bli svårläkt.

Utöver att jag kommer bli en superexpert på omläggningar efter detta så ska hon ha 3x25g Finadyne i maten som är antiinflamatoriskt och febernedsättande.

Sedan utmaningen att spruta henne med Penovet i 4 dagar 50ml men jag hoppas hon är ganska snäll, för annars har vi lite problem, idag räknas inte för då hade vi kunnat smälla en atombomb och hon brydde sig inte med allt lugnande.

Utöver det ska benet masseras uppåt för att cirkulationen ska öka samt promeneras antingen i ridhuset om det är jättekallt eller ute för lymfangitens skull, hon hade sett ett ben som blivit så tjockt att det spruckit i karleden... Så vill jag då inte ha på Flisan nån måtta får det då vara.