livet med flisan

Julen närmar sig med stormsteg! Vi har inte julpyntat, inte fixat gran ingenting. Det är som att vi lever i vakuum. Det blir inget riktigt gjort och vi märker inte att dagarna går. Det är snart 2011, ett nytt år nya möjligheter. Det är året då jag ska börja plugga till sjuksköterska, Vincent ska fylla ett år, Anders ska slutföra sina studier, jag har satt höga mål inom ridningen får se om jag orkar och kan leva upp till dem. Skriver mer sedan om mina ridmål 2011 en annan dag.

Att sätta mål är nog både bra och dåligt, de puschar en framåt, men de kan nog vara lite knäckande med när man inte uppfyller dem.

Om vi ska gå in på Flisan livet så är det ganska som vanligt. Benet är lite svullet speciellt kotleden, men det är som under såren hon är svälld. Så idag red jag lite och hon var pigg och glad och var glad att få Krysset till sällskap vi galopperade lite efter gamla liavägen den har ett ganska bra uppförslut så det var nog lite jobbigt för henne.

Har lite foderfunderingar om hur, vad och hur mycket man ska ändra i hennes foder. Nu äter hon ca 15 kg hö dock oanalyserat. Och det hö vi egentligen skulle köpa tror jag är det som orsakar muggen för det luktar konstigt nästan syrat. SÅ hon har ätit 2 balar av ett annat hö och det har iof inte gjort nån skillnad. Funderar på å kolla efter vanligt basic torrhö. Men då måste man ju få hämta det pö om pö när man får plats.

Jag tycker hon är matt i sin päls och så är hon ju i tunnaste laget, och det vill man ju inte när det är den svinkallaste vintern någonsin! Så på hennes nu typ mätt i per dag 1 kg betfor, 2 kg korn och 1 kg havre samt mineraler av sort blå från krafft tycker jag inte hon verkar fungera.

Utbudet i Strömsund på hästmat är ju inte det bästa, men nu har jag funderat på trots mina fördomar om pellets att testa ge Krafft groov 125 samt krafft oil + betfor till magen samt ge en kur med magtarmbalans från krafft och se om muggen försvinner. För den måste komma inifrån när hon inte direkt går i gegga hagar.

När jag läser på om krafft oil ska den vara gjord av soja och det är ju inte det miljövänligaste valet. Men om det fungerar så har jag nog överseende med det. Om man läser lite så ska oljan tillsammans med groov funka på hästar med muskelproblem samt heta som har svårt att hålla hullet.
Funkar det blir ingen gladare än mig!
Jag vill ha en häst med blank päls, muskler, glatt humör och ork. Inte en raggig, tunn surmärr.

Någon med tips?

Detta är Flisan 2008, första sommaren och först på betet blev hon såhär rund och fin.

I'm a bitch, I'm a lover
I'm a child, I'm a mother
I'm a sinner, I'm a saint
I do not feel ashamed
I'm your hell, I'm your dream
I'm nothing in between
You know you wouldn't want it any other way

Nu ska jag promenera(!) till stallet och fixa flisan sedan gå och städa på glasmästeriet, sedan hem å se hoppning från olympia det är den bästa hoppningen på hela året. när jag och anders har bättre ekonomi dvs båda har jobb då ska vi åka dit den veckan de har tävlingar så de så!

Flisan har fått träffa hovslagaren kurre och fått snösulor så nu äre bara å köra på!
Benet var osvullet igår enligt mina hästskötare anders och carro som fick övertyga prinsessan på ärten att man överlever att smörja med salva på benet :)

Jag kanske växlade upp med att flisan hade en senskada och måste amputera sitt ben typ. Efter 3 nätter med lindade framben, två nätter med kyllera, tidning och tjock padd + fleecelinda. Så är benet mycket finare och jag är så glad! Jag antar att jag är bra på att måla fan på väggen helt enkelt! Så imorgon ska vi ut och skritta lite så kanske vi kan vara med på våran lilla klubbtävling i hoppning i alla fall. Kanske det var den dumma muggen hon har på benen som gjorde det ändå. (Som en parantes så kan jag tillägga för er som inte är så inne i hästvärlden att mugg är en hudinflamation i karleden oftast, men i flisans fall sitter den på kotan, end of parantes). Nu har jag beställt ProbaVet som ska vara en antiseptisk Lotion som ska hjälpa mot mugg.

http://www.hippovitae.se/?artnr=10101&gclid=CML5mOHL2KUCFZgA3godkie-lA



Hoppas det kan hjälpa och bota de otäcka hudutslagen hon fått. Gäller ju bara att hitta vad som orsakar utslagen, för nu är det ju ingen lera i hagen i alla fall...

Jag vet inte hur utlämnande jag ska vara om mitt liv här riktigt, vad som är okej och inte? Men det känns som att detta vill jag berätta, kanske för att lätta lite på hjärtat, kanske för att någon kanske har ett klokt ord, kanske för att man inte ska behöva skämmas över att må dåligt och att många andra gör det med. Kanske bara för att de som står mig nära ska förstå varför jag kanske inte alltid är så som jag vart förut...
Jag kanske inte utelämnar allt med delar av det som jag känner att jag vill och kan skriva om.

I slutet av min graviditet så berättar min mamma att de ska skilja sig, pappa och mamma. Det blir ju jätte konstigt. Jag hade ju sett i min fantasi att mitt och Anders barn skulle leka i huset och trädgården och ha sin mormor och morfar på samma ställe. Nu vänds hela alltet upp och ned och allt ska aldrig mer bli som förut. Under graviditeten har jag haft högt blodtryck och det har höjts hela tiden så våran barnmorska har bett oss om att jag ska ta det lugnt, må gott, vila och så för att det ska stanna där och inte stiga mer. Men nu blir ju livet helt annorlunda. Blodtrycket stiger vi får ett extra ultraljud i v. 37. Jag har ont i magen bara nån snuddar den så känns de som att de har punkterat den. I Östersund hittar de knappt nått fostervatten i magen Oligohydramnios kallas det. Bebisen rör sig väldigt lite och det bestäms att om två dagar ska vi komma tillbaka och ta med bb väskan för är det lite vatten då med ja då ska bebisen få komma ut.

Så klart är det lite vatten och det slutar i ett akut kejsar snitt. Det visar sig att lilla Vincent inte mådde jättebra och han flyttades upp på avd 109 neonatal för intensivvård. Jag har knappt hållit i honom, och nu tar de honom och Anders får följa upp och läkarna undersöker och har sig. Där ligger jag ensam i mitt rum och funderar vad som händer och hur det går. Samtidigt försöker jag förstå att jag är mamma och att detta var inte det jag ville ge bebisen. Livet är ju helt upp och ned vänt.
Vi bor på Neonatal/BB i dryga veckan där känns det tryggt vi är i en bubbla som inte innefattar den nya världen hemma, allt nytt och okänt i familjen. När vi sitter i bilen på väg hem och ja jag vet inte om det är ok att skriva detta. Men just nu känns det som en del i att bearbeta och ta sig förbi lägga bakom sig...
När en nybliven morfar känner att han inte är glad över ett barnbarn han nyss fått. Det gör ont i mitt hjärta att höra det, jag vet att han inte menade det så. Att han går igeom sitt livs kris blivit lämnad på ett sånt sätt.

Det känns väldigt tungt hemma att ta hand om en bebis som ska ha mat var tredje timme dygnet om för att vi fått sådanna förhållningsreger från sjukhuset, och eftersom jag har svårt att amma så ska vi ha en sådan pump för att få igång mjölken. Jag känner mig så fruktansvärt obekväm med att amma, jag hatar pumpen och efter ett tag ger vi upp den där skimmrande drömmen om en mamma som sitter med ett barn i sin famn och ammar det. Han får helt enkelt växa och bli stor på mjölkersättning.

Efter en tid får vi kontakt på bvc i samband med att vincent ska väga sig och mätas, de frågar och undrar hur vi mår med allt som vart i samband med vincents födelse. Då berättar vi att jag mår inte så bra. Vi får kontakt med en jättebra psykolog på bvc. Utan henne tror jag inte jag alls orkat med att vara mamma, sambo och hästtjej alls. Hon kommer hem till oss och försöker bena ut och vara bollplank under våren och sommaren.

Jag känner mig sviken av min mamma och nu är det ju även vincents mormor. Mina föräldrar drar oss in i det svarta hål som de är i. Det är ett smsande och ringande om vem som sagt si och så. Och förtroenden bryts. FÖr mig har det blivit så himla viktigt att om man säger något i förtroende då MÅSTE det stanna där. Det förs inte vidare för att kolla vem som sagt vad, eller för att såra den andra parten. Man andvänder inte sina barn som nått vapen mot nån annan! Man sviker inte sina barn! Oavsett om de är vuxna.

Livet ändras så himla mycket på ett ögonblick, under detta år som ska vara det bästa som hänt mig och Anders har vi kämpat som galningar för att orka stanna hos varann. Mina känslor har jag låst in på en säker plats och tappat bort nyckeln. Anders har fått dra ett hästlass med ansvar. Gud vad mycket han har fått ta hand om vår son, jag har mest velat vara ifred, sova eller lägga över ansvaret på honom.

Sakta men säkert har en depression byggts upp. Till slut iddes jag inte klä mig för ens Anders kommit från jobbet och jag måste åka och mocka åt Felicia.

Sedan att under sommaren sälja min allra bästa vän, han som stått mig närmast i halva mitt liv, det gjorde så ont i hjärtat att sälja krysset, att offra honom för familjen var det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Allt vi gjort tillsammans. 13 nästan 14 år tillsammans. Det var så himla jobbigt. Många kan tycka det bara är en häst. Men det är han inte för mig, han är och har varit den som alltid lyssnat och aldrig skvallrat. Ställt upp på allt tok jag hittat på för när jag var tonåring hade jag inte överdrivet många vänner. Så jag spenderade mina timmar i stallet och red krysset, pysslade med han och kunde vara där hela dagarna på helgerna.
Nu har vår epok min och kryssets tid gått i graven. Jag är väldigt glad att han bor i samma stall som flisan, så jag kan gosas med honom och muta han emellanåt... Nåja dagligen.

På sista tiden har jag inte ens tyckt att stallet vart roligt att åka till, Anders har fått mocka och sköta flisan. Han har skött hemmet och Vincent. När jag öppnat stalldörren har jag klistrat på jag är en glad person ansiktet smajlet och låtsas kännt mig normal en stund.

Jag vill känna att jag kan lita på mina föräldrar och vad de säger, att man kan säga saker i förtroende och det stannar där att det inte andvänds som vapen, eller att det är en väldigt konstlad relation.

För tillfället litar jag inte ens hundra procent på att det anders säger stämmer. Jag vill känna glädje i vardagen, känna mig glad som mamma, känna hur kul det är i stallet att umgås med andra som gillar samma fina djur. Att gå till affären och handla ska inte behöva vara en pers som man skjuter på framtiden för att man får panik på affären.

Jag vill inte att min Anders ska behöva vara sjukskriven för att jag lastat hans ryggsäck så tung att hans vardag med blivit jobbig.

Nästa år vill jag ha kommit in på sjuksköterskeprogrammet, bli glad, känna mig som en bra och tillräcklig mamma. Och kunna säga "Nej, jag vill inte" kunna sätta ned foten och säga att nä, tack du jag har ingen lust med detta.

Vilket himla rörigt inlägg det blev, men detta är vad som snurrar nu, allt får ni inte veta för en del känns som att det skulle bli ett tredje väldskrig om jag skrev men nu har jag lättat mitt hjärta och får gå och borsta mina tänder, titta in i vincents rum och se hurfin han är när han sover. Våran prins som idag är tio månader gammal. Tiden gick fort från att han var pytteliten till nu.

Jag har ju under de snart tre åren jag haft flisan gått och funderat om och när hon ska få en senskada, det är min största skräck att hon ska göra sig illa i hagen eller under ridning.
Igår när jag tog in henne och skulle rida, då hittade jag ett svullet framben. Det är från kotan och upp till knäet på baksidan. Mest nere vid kotan mindre svullet ju högre upp man kommer. På detta ben har hon ju även mugg, men den har ju inte vart svullen innan igår och på muggen känns det inte speciellt svullet heller. Och nere på karleden har hon ett sår som jag är osäker på om det är mugg eller ett brodd tramp, det är lite lite varmt och svullet över mugg området, men på senan är det lite varmt och en mjuk svullnad.

Jag har lindat benet igår med den mildare varianten av blue lotion som är karensfri. Ikväll var det ganska likt igår, jag tvättade muggen med såpa sedan torkade jag benet och la på kyllera och tidningsapapper samt padd och fleecelinda.
Det blir spännande att se hur benet ser ut imorgonbitti. Då har vi stalljour hela dagen, det känns jätte jobbigt att gå upp klockan 6 och gå upp. Tänk om vi hade bil och jag körkort.

När jag ändå ska vara där uppe hela dagen så tänkte jag om jag skulle vart duktig och smörja lädret och tvätta upp lite schabrak och sådant. Sedan på kvällen ska jag städa på glasmästeriet.

- Den som sa söndag är vilodag, han ljög!

"En valack säger man till. En hingst ber man. Till ett sto får man skriva en ansökan i tre exemplar" K. Kyrklund

Haha om hon han rätt det vet jag inte riktigt, för Krysset är ju en valack och han är som ett riktigt surt gammalt sto. Flisan är också lite sur så.... ehh vi ska nog konstatera att jag får lite sura hästar med mycket hoppvilja :P

Att hoppas att man hinner göra stallet på 1,5 timme med mockning, hö och kraftfoder, göra iordning hästen, rida och sadla av... det är optimistiskt. 30 minuter på hästryggen hann jag med. Jobbade med böja svänga, volter och s-serpentiner. Red sedan på volten och gjorde fattningar till galopp från trav. Hon känns lite stelare i sin vänstra sida så att jag reagerar på att det inte vart så förut, men jag känner att jag inte riktigt har tid att rida så mycket som hon behöver. Tur att hon ska vintervila snart, då slipper man den där hinna rida pressen en stund. För den blir nog inte mindre när jag ska hinna plugga också. Men det SKA gå. Jag ska hinna! Flisan är mitt andningsrum, istallet är jag inte mamma Suss utan kan vara bara Suss och inte tänka på blöjor och mat och vad vi ska laga till middag, tvätta kläder och dammsugare...

Nu har jag varit duktig och kontrollerat den preliminära tävlingsterminen för 2011. Det känns tufft att hålla igång Flisan, plugga heltid och ha ett barn. Men det SKA gå!

Tävlingstermin 2011 Felicia Traeholt

 

20 Februari (v. 7) Timrå Hästsportförening Lokal/Regional Hoppning

16, 17 April (v.15) Timrå Hästsportförening Lokal/Regional Hoppning

7, 8 Maj (v.18) Bräcke Ridklubb Lokal/Regional Hoppning

14, 15 Maj (v.19) Ridklubben Östjämten Lokal/Regional Hoppning

alt. 14 Maj (v.19) Östersund – Frösö Ridklub Lokal Hoppning

25 Maj (v.21) Alsenbygdens Kör- och Ridklubb Lokal Hoppning Kvällstävling

12 Juni (v.23) Gid - Hundsjö Ryttarförening Lokal Hoppning

22, 23, 24 Juli (v.29) Brunflo Ryttarsällskap Regional Hoppning

6, 7 Augusti (v.31) Östersund – Frösö Ridklubb Lokal/Regional Hoppning

13 Augusti (v.32) Strömsunds Ridklubb Lokal/Regional Dressyr

4 September (v.35) Alsenbygdens Kör- och Ridklubb Lokal/Regional Hoppning

17, 18 (v.37) September Åsarna Ridklubb Lokal Fälttävlan

6 November (v.44) Timrå Hästsportförening Regional Hoppning

Dixie är min allra trognaste vän, som en skugga vart jag än är, sover i mitt knä på soffan och tittar på mig när jag sitter på toaletten. Hon vill va precis som sin matte, och ja? Visst lyckas hon bra!

Tjatar på lite till om hur jäääääävla kallt det är ute!  Var ute och red och lyckades stå ut i 40 minuter. Det var så kallt att benen domnade och om man travade och red lätt så var sadeln iskall varje gång man satte sig i den...
Vi skulle göra lite galoppjobb det vart två vändor och sammanlagt 2 km galopp. Vi tänkte ta fyra, men det var verkligen inte nog varmt för det.
Flisan var så pigg när hon värmde upp och travade igång gick på tvären och studsade. Det är nog skönt att hon var lite taggade så jag höll mig någorlunda varm :)

Idag har jag shoppat lite julprylar och gjort lite mysigt här hemma med. Det gör så mycket med ljus och adventsstakar. Vi har ju fått noja på att detta det ska bli jularnas jul då det är Vincents första jul, jag undrar jag om han ens minns den i framtiden... Vi får fota den ordentligt så kan han säga när han är 20 att mina barndoms jular de var fantastiska! Mamma hon bakade fina kakor pappa han högg gran och byggde snögubbar.

Sedan efter jag vart i stallet skulle jag handla lite tills vi skulle mysa ikväll... jag glömde handla bregott och kunde inte laga mackor. Efter att slagit mitt dumma huvud i diskbänken tills de var en röd bula i pannan, förbannat mig för att jag har ett kort minne och sedan fått ett ilsket utbrott och förvridit det i min hjärna att det var Anders fel att jag glömde det för jag skulle minnas snus till honom hoppade jag i duschen för att få nån värme i min stelfrusna kropp. När jag kommer ur duschen är jag ensam hemma, jag förutom en sovande Vincent och två katter. Snacka om dåligt samvete när jag insåg att han gått på affären och handlat! Fattar inte varför jag ska bli så himla arg?!
När han kom hem hade jag försökt fixa fint hemma med dåligt samvete vi chipsade lite och mös i soffan.



Jag saknar de gamla tiderna när vi hade både Krysset och Flisan, tränade ilag jag och Anders. Tävlade och var på kurser. Det gör ont att offra sin allra bästa vän, även om det är för vår son.

Flisan 2008 maj
Alltså 2 månader efter hon anlänt till Strömsund

Förmiddagen ägnades åt att försöka städa köket, det tog timmar dammade här och dammade där. Städade ut ugnen efter en liten olycka med en potatisgratäng för x antal månader sedan... Äntligen vart ugnen ren och fin och det luktar inte brändunkengammal mat när man värmer upp ungen. Bytte gardiner i köket och stälde fram adventsstaken i fönstret.

Nu är det bara glögglukten som saknas i lägenheten.

Idag var det så fruktasvärt kallt ute så man frös igenom alla vinterkläder, termometern lurade en såklart för det blåste ordentligt kallt. Flisan och Krysset hade lekt skogshuggare och fällt en hel stor gammal gran i hagen. Undrar om jag har bävrar istället, för de smakar på stolparna med. Antar att de ska få dejta lite tjära stolparna.

Flisan fick bli longerad i dag då vi led av lite tidspress och det är lektioner till 21 ikväll så att rida efter dem är toksent, så vi passade på innan de började ridskolan. Flisan var pigg och tyckte att vi kunde göra galopprejsstartfattningar. Men på slutet av de 20 min hon fick springa i linan så jobbade hon lång och låg.

Ofta får vi ju höra att flisan är spänd och så i nacken då tänkte min sambo att kanske tränset "the difference" från dyon skulle kunna passa henne. Det ska ju ligga längre bak på halsen än vanliga träns som sitter alldeles bakom öronen. Det ska tydligen också ge ett jämnare stöd i munnen på hästen och därmed påverka att hästen inte lika gärna går bakom hand.
Sedan som parantes tycker jag att tränset är sjukt fult. Men om det skulle vara trivsamt till Flisan kanske man får se bortom det...

http://www.hippson.se/shop/hast/trans/difference-trans.htm

Sedsan sist har vi hunnit med att tävla KlubbMästerskap i dressyr och ha en träningshelg för Kia Espmark. Dressyren gick förvånansvärt bra, i LB.3 så är det många långa travsträckor och det är väl där mina och Flisans problem ligger. Hon är ju en ganska spänd häst överlag och svår att få rund och avslappnad hon går gärna med nacken lite hög och spänd. I traven är hon otroligt svår att sitta ned på, jag har inte alls kommit på hur man gör än och det går korta bitar, jag har en liten fegisrem i sadeln som jag brukar hålla ytterhanden i så jag ska bli så stilla som möjligt i handen.

Så i KlubbMästerskaps klassen red vi på 55,455% ja man ska vara noga med decimalerna :) jag var väl inte jättenöjd. Kändes otroligt spänt och ofocuserat. Vi får värkligen jobba på traven i vinter för det finns ju gångarter att plocka av så det räcker och blir över.

Sedan startade jag i LA:3 som jag egentligen tänkte stryka mig ur, men tänkte wtf är vi anmälda så kör vi! Det är ju trots allt mest galopp i det programmet. Hon var mycket mer lättmanövererad i den klassen. Och i galoppen kan jag ju sitta mycket lättare på henne med. Det gick faktiskt helt okej. Hon gick på 58,065% (decimalerna viktiga igen...) Och även om vi hört att om man rider under 60% ska man då inte vara nöjd. Så är jag det faktiskt. Man måste ju börja någonstans och hon får superfina omdömen så jag tycker att det spelar ingen roll alls.

I helgen hade vi hoppträning på schemat, fredag kväll blev det mycket travhoppning och kort anridning, halter och lite lydnads volter. Avslutade med galoppbommar på marken. Det tycker flisan är toksvårt! Gud vad mycket enklare det blitt att rida Flisan i hoppningen. Vi har börjat få kläm på det här med att samarbeta nu.

Första passet på lördagen ägnades åt lite travhoppning som uppvärmning sedan de slingorna vi ridit i trav galopphoppades. Hon var så lugn och fin det var så himla kul att få åka lite häst och inte sitta på en häst som beter sig som man släppt lös 10 vilda vargar och bara vräker sig fram. Hoppade studs och sedan en trekombination med oxrar. Nu kunde man lugnt rama in och bara vänta på hindren. Jag fick inte in de halva galoppsprången och undertempot som vart mitt kännemärke ett bra tag. Det känns inte läskigt att rida längre.

Sista passet så hoppade vi banor, även om hon blir lite stark och på så känns det som att det är kontrollerbart. Hon rättar sig när det blir fel och vi har hittat det där gummibandet och kan reglera både fram och tillbaka.

Kia tyckte att gramanridningen och Thresas lektioner gjort skillnad på Flisan. Att hon blivit så mycket starkare, och det känns när man sitter på med. Att hon börjar hitta ramen. Synd att hon är så himlasvår att hålla i hull, man matar och matar och matar och ändå känns hon på snudden till tunn.
Nån som har tips på att få henne hålla hullet??

Nu sover Vincent och jag har ätit lite lunch. I eftermiddag ska vi ut och gå lite med vagnen i kylan. Sedan ska vi fixa Flisan funderar på att skritta ut men det är inte jätte mycket nöje när det är nästan -20 ute. Kanske jag skulle vara modig och ta en barbackatur. Det har vi aldrig gjort jag och Flisan. Kanske blitt gammal, Krysset red jag ju hur mycket som helst utan sadel.